Dessa bilder får mig att vilja va brunett och blondin lika mycket. Är i förändringens humör, men är för rädd för att ta till blekning. Samtidigt känns brunt så.. 10 tradiga år tillbaka. Problematik!
Dagens bra: Ryggknäck om 2 timmar. Nice. Har ju fortsatt mina naprapatbesök varje vecka sedan detta spektakel äntrade mitt liv. Men måste ju säga att jag känner faktiskt hjälper! Ryggen är lugnare. Upplever att det känns som när man var barn – då alla kroppsdelar bara var och funkade utan reflektioner. Idag har vi bokat in en 25 minuters idrottsmassage istället för knäck. Jag vet inte om hon utnyttjar de fakto att det här går på en försäkring eller om det är jag som gör det? Är förvirrad av detta moment i mitt liv.
Dagens jobbiga: Måste panta burkar. Jobbig grej. Mitt utrymme under diskbänken svämmar snart över. Skulle önska att det kom en snäll skolklass och plingade på. Då hade jag i glädje dansat piruettdansen ut i köket och tagit sångton: “Pantaaaa merrraaa..” Snurr snurr.. “Vi måste panta meeera” Snurr snurr (.. och på tillbakavägen upptäckt att de smet iväg på grund av läskig tant.)
Dagens låt: Sportsman – Usher. Passande i eftermiddagsmörker.
Dagens blogg: This advertising life. Har visserligen redan nämnt och länkat några inlägg ned – men älskar’n!
Dagens fråga: Sverige – Portugal. Denna match. Vad behöver resultatet bli för att vi ska gå vidare ikväll? Fattar inte. 2-1 räcker alltså inte? Hänger inte med. Ingen kan heller svara utan att själva bli osäkra.
Jag skänte nyss en femtiolapp. Klicka här för att enkelt göra samma sak. Om alla gör något litet blir det sammantaget något större. Tänkt om katastrofen i Filippinerna hade skett i Sverige? Vi är lyckligt lottande som bor i ett land som Sverige. Att ta ansvar är en skyldighet för folk i vår position.
Som en packad sill i morgonrusningen står jag och trängs med dofter, anonyma ansikten och för stora ryggsäckar. Min hörlurssladd är sträck för att den har fastnat i jackknappen. Lurarna ligger löst i öronen. Jag kan inte släppa greppet om handtaget för att rätta till dem heller. Alldeles för hackig körning. Samma enerverande känsla som att det kliar, utan att få klia. Det icke-isolerade ljudet i lurarna beblandas med tunnelbanans buller och röster. Människor i olika kostymer. Korta, långa, smala, tjocka, mörka, ljusa, män och kvinnor. Tonåringar, barn och skärrade hundar. En spegel av Sverige 2013 på hundra kvadrat i framfart.
Trots dessa faktorer att ta hänsyn till lyssnar jag med fokus på morgonprogrammet på radion. De diskuterar en incident från gårdagens fotbollsgala. Mitt intresse är stort.
Samma blanding folk som i tunnelbanevagnen befann sig igårkväll under Globens tak. En av Sveriges största galor där vi hyllar kvinnliga och manliga fotbollsspelare. I publiken och på scen finner vi människor med delat intresse där samtliga har trätt in i en folkfest för att ta del av detta evenemang under likasinnande premisser.
På bästa sändningstid händer det som kom att bli en storm i medierna. En känd manlig fotbollsspelare får en bil i present av sponsor för “trogen tjänst/prestation” inom svensk fotboll. En kvinnlig fotbollsspelare med lika många om inte fler matcher i bagaget får en.. blombukett.
…
Denna markering. Kan det bli mer tydligt än så? Att på bästa sändingstid låta mediamakten understryka att en kvinna är mindre värd en en man. En signal ut till ett land som i så många kanaler, fack, institutioner, situationer, attityder, bemötanden kämpar med att bryta ned normer som gör att kvinnor år 2013 inte tillskrivs samma värde som män. Varken i hemmet, på jobbet, utomhus, i litteraturen, inom politiken, i forskning och inte heller inom sport – allra minst fotboll.
Jag har märkt att många inte känner så mycket med det här. Är det verkligen något att haka upp sig på?
Denna tankegång måste vara en av de mest svidande bristerna på kunskap existerande i modern tid. Det handlar inte om den faktiska bilen eller om den faktiska blomman. Allt i denna förödmjukelse har sin grund i markeringen. Vi måste börja intressera oss och ge utrymme åt förståelsen för vilka konsekvenser det blir när makten i Sverige tillåter dessa signaler sippra in i de svenska hemmen. Där hemma i tv-soffan sitter flickan som undviker att räcka upp handen på lektionen, tjejen som tror att hennes utseende är hennes enda värdiga egenskap, kvinnan som har accepterat att inte bli tilltalad under jobbmöten, kvinnan som fnissar med i förtryckande skämt, kvinnan som förväntas ställa upp, kvinnan som fäster blicken i marken för att undvika konfrontation. Denna incident är en av tusentals putt som förminskar kvinnor som individer, vilket resulterar till att de aldrig få leva ut sin fulla potential. Ingen kan förneka detta samhällsproblem som berör 50% av vår befolkning.
Många av oss är fortfarnde så färgade av denna norm att vi inte ens ställer oss kritiska till den. Om vi i samma kontext på fotbollsgalan byter vi ut kvinna/man mot vit/mörkhyad blir det hela genast mer begripligt. Vad fan var det som egentligen hände?
Feminism har en lång väg kvar i världens mest jämställda land. Därför känns det förjävligt.
Wee.. Det här är verkligen en av mina favoritlåtar. Talar så mycket för en tid. Och jag älskar Newkids version. Inget slår ju Mauro, men det här är ju high kick.
